gammalt material

Populistiskt partiprogram https://www.docdroid.net/GRLVAUS/

min svenska blogg topic2.html staten är problemet, invandrarna är symptomet.

gammalt material

PostPosted by datorissten » Sat Aug 15, 2015 5:11 pm

VÄSTVÄRLDENS ENSAMMA MÄN

Det är en av vår tids dogmer att den sexuella revolutionen har varit positiv och befriande för båda könen. Vissa har ifrågasatt om kvinnor verkligen vann på det, men mycket lite har sagts om de verkliga konsekvenserna för stora grupper män. Kim Bengtsson tar sig här an ett i västvärlden mycket utbrett, men känsligt problem.

Det talades i Veckans Motgift för några veckor sedan om marginaliserade män som ger upp sina sociala liv och flyr verkligheten genom dataspel. Jag skrev då ett mejl där jag efterlyste en djupare och mer problematiserande analys av orsakerna bakom sådana mäns situation, och efter förfrågan har jag nu skrivit en insändare om detta ämne.

Ensamma män, ett samhällsproblem utan anseende
Det finns i Västvärlden idag en så stor mängd ensamma och sexuellt utsvultna män att det är att betrakta som ett samhällsproblem. Detta är något som diskuteras frekvent på internetforum, men som av olika anledningar förtigs i massmedia. Det skulle naturligtvis rubba den etablerade feministiska världsbilden om det framhölls att män på något vis är missgynnade i dagens samhälle. Dessutom är det mycket skamkänslor förknippade med att som man inte hålla måttet i kvinnors ögon och det är få som är villiga att tala om sitt lidande utan anonymitetens skydd. Den som klagar över sin situation får genast höra att han är en misslyckad nolla, att felet ligger helt och hållet hos honom själv och att han måste ändra sin personlighet och sitt beteende för att bli mer eftertraktad bland kvinnor. Det är inte många som vill medge att förhållandena på dejtingscenen är orättvisa och att vissa män är dömda på förhand att misslyckas. Problemet har diskuterats en del i amerikansk alternativ media, men i Sverige är det så vitt jag vet ingen som tagit upp det.

Att det skulle finnas mängder med bra kvinnor tillgängliga för den som bara visar framfötterna lite stämmer inte med hur verkligheten ser ut idag. Våra kvinnor uppfostras till allt annat än några dygdemönster och att hitta en bra svensk kvinna för ett stabilt, livslångt förhållande är ingen lätt uppgift nuförtiden. De bra exemplaren blir i regel tagna snabbt.

Vidare har den sexuella revolutionen skapat en sorts fri relationsmarknad där det sedan uppstått vinnare och förlorare. De mest attraktiva männen kan nu ha mängder med kvinnor vilket leder till att män med lägre status får svårighet att finna någon partner. Man behöver inte vara någon undermålig, gravt avvikande typ för att bli ratad av det kvinnliga könet i dagens sexualliberala Väst. Jag känner själv män som är dugliga på alla sätt och vis och skulle bli utmärkta familjefäder men som ändå knappt kan få till en dejt, samtidigt som det finns odågor som lägrar damer på löpande band. Dagens kvinnor väljer vanligtvis inte män utifrån vilka som är de bästa makarna och fäderna utan går främst efter socialt status och fysisk attraktionskraft. Genom att moraliska normer satts ur spel har primitiva instinkter i stor utsträckning kommit att behärska den moderna människan och vi har fått en fördelning av partners som mer liknar en babianflock än ett civiliserat samhälle.
Image
Varför det är på det här viset och hur mäns och kvinnors sexualitet skiljer sig åt är ett ämne som behandlas mer ingående essän jag länkat till i slutet av den här texten. Men kortfattat så handlar det om att män av naturen är polygama medan kvinnor är hypergama. Män vill ha så många partners som möjligt medan kvinnor vill ha en partner med så hög status som hon kan få. Dessa primitiva drifter är naturligtvis något vi som människor med fri vilja kan övervinna och höja oss över, något som för övrigt varit nödvändigt för byggandet av vår civilisation, men genom preventivmedel och avskaffad sexualmoral har många människor idag kommit att fungera enligt djurrikets principer på det sexuella planet.

Att en stor andel män är ofrivilliga singlar är inte bara problematiskt sett till deras personliga lidande utan även samhället tar skada då dessa mäns motivation att arbeta och bidra till det gemensamma minskar avsevärt. De har ju ingen att kämpa för utom sig själva och får aldrig den vederkvickelse av en käresta som ofta är nödvändig för att orka med energikrävande arbete under längre tid. Vidare uppstår en känsla av alienation och likgiltighet inför det samhälle man lever i när man inte anses duga att föra sina gener vidare till kommande generationer. Ur nationalistisk synvinkel är det också problematiskt att en hel del ratade vita män som sista utväg väljer att rasblanda med asiatiskor. Det ligger alltså i nationens intresse att man underlättar för alla att finna en kärlekspartner. Under nuvarande förhållanden, med den fria relationsmarknad som råder, kommer det oavsett hur stora ansträngningar man gör att finnas ett loser-fack där de som inte står sig i konkurrensen hamnar.

Många män som betraktas som sorgliga förlorare, utan självförtroende och ambitioner, har inte varit sådana från början utan det är snarare en konsekvens av att de upptäckt att de inte håller måttet i kvinnors ögon. Det är naturligt att upprepade misslyckade försök till slut leder till att man tappar tron på sin förmåga och resignerar. Visst ska man göra vad man kan för att förändra sin egen situation men det blir lönlöst när systemet är riggat emot en. Och för de män som ratats och blivit så marginaliserade att deras existens upplevs som meningslös och outhärdlig står valet i princip mellan att antingen ta sig själva av daga eller att fly verkligheten med olika medel. Det kan vara alkohol, droger, mat, porr, eller som i artikeln som togs upp i Veckans Motgift, dataspelens låtsasvärld. Vi kan inte bara säga åt folk att rycka upp sig och ta tag i sina liv, vi måste också skapa ett samhälle med rimliga förutsättningar, där goda ansträngningar och rätt leverne belönas.

Jag håller med om att manliga feminister hör till jordens absolut mest tragiska varelser, men det är väldigt viktigt att göra en klar distinktion mellan sådana och män som av naturen är blyga och timida. Sådana karaktärsdrag ska inte föraktas och ses som omanliga. Alla kan inte vara några dominanta ”alfahannar” och är inte heller menade att vara det. En ledare behöver också de som underordnar sig och följer honom. Vidare behövs i ett samhälle många olika sorters förmågor. Den introverte, lite socialt kantige killen som framstår som oattraktiv och ointressant inför den moderna tjejen med sina Hollywood och tjejtidnings-ideal kan besitta nog så goda och samhällsnyttiga egenskaper som hade uppskattas i ett friskt samhälle där verkliga dygder värderades.

Ingen ska försöka få det till att det pågår ett naturligt urval där undermåliga män sållas bort för bland de ensamma och frustrerade finns många goda mansexemplar, alltifrån flitiga arbetsmyror till högbegåvade personer. Det är endast rent primitiva premisser som styr den nuvarande selektionen. Det skulle inte alls förvåna mig om många av vår civilisations största tänkare, uppfinnare och författare hade ansetts som trista och oattraktiva om de levt idag och hamnat i de ensammas männens gäng (vilket förstås hade varit förödande för deras produktivitet). Och hade selektionen av män sett likadan ut under tidigare århundraden som idag så hade många historiskt betydelsefulla män troligtvis aldrig blivit till.

Vad kan man då göra för att komma till rätta med det här problemet?
Först och främst måste monogami åter blir en betydande norm såsom det varit tidigare i det västerländska samhället. Då kommer det i princip finnas en kvinna åt varje man istället för dagens ojämna fördelning. Kvinnorna tjänar också på detta, även om deras valmöjligheter begränsas, genom att kraven på trohet ökar för männen. Och inte minst blir det mycket bättre för barnen att växa upp i stabila kärnfamiljer än sådana trasiga familjekonstellationer som är vanligt förekommande idag. Vi har idag visserligen ingen institutionaliserad polygami men likväl en de facto-polygami bland de som många som inte lever i fasta förhållanden. Även om man inte behöver gå så långt att man fördömer sex före äktenskapet så bör sexuella relationer som rent hedonistiskt nöje, utan långsiktiga intentioner, inte vara kulturellt accepterat.

Då den biologiskt mest gynnsamma åldern för kvinnan att få barn är mellan 20 och 25 år är det lämpligt att samhället följer naturens anvisningar och uppmuntrar till tidiga familjebildningar samt skapar goda förutsättningar för sådana. Därmed skulle folks sexdrift i högre utsträckning kanaliseras mot barnalstring och utsvävningarna automatiskt minska.

Vidare bör mans och kvinnoidealen förändras genom att bara verkligt goda och civilisationsgagnande egenskaper framhålls som attraktiva och eftersträvansvärda i film, tv-program, litteratur osv. Idag kan ofta rent lymmelaktigt beteende ses som tecken på styrka och premieras av kvinnor. Idealen bör istället utgå från hur man väl tjänar sin nation och sköter sin uppgift som fader/moder, man/hustru och samhällsmedborgare, vilket ger incitament till utvecklandet av en god karaktär.

Tydliga uppvaktningskonventioner kan göra det lättare för mindre socialt begåvade män och minska ångest och osäkerhet inför hur man ska närma sig en kvinna.

Parbildande kan också främjas genom tydligare mans och kvinnoroller, så att polariteten mellan könen ökar vilket underlättar attraktionen. Istället för den feministiska uppfostran som format dagens unga vuxna ska det maskulina och feminina bejakas. Det vore fel att gå till överdrift och skapa något primitivt alfahanne-ideal, men varje man bör förväntas besitta en viss fundamental ledarförmåga, och likaledes bör alla kvinnor, oavsett vilken väg de väljer i livet i övrigt, förberedas inför modersrollen som är deras viktigaste och primära livsuppgift.

Man kan också se till att folk som syns i bildmedier motsvarar ett utseendemässigt tvärsnitt av befolkningen. Vi har idag vant oss vid att ständigt se fotomodeller och filmstjärnor med perfekta utseenden vilket har lett till att personer med alldagligt yttre ofta inte anses hålla måttet.

De saker jag föreslår här är givetvis helt orealistiska att genomföra idag. Men det är i alla fall lite tankar att ta med sig till ett framtida nationalistiskt styre.

Jag har här valt att fokusera på de mest utsatta männen, de som s.a.s. befinner sig i bottenskiktet avseende status och attraktionskraft. Men det är många fler som i varierande grad lider av de nuvarande förhållandena. Även män som ganska lätt kan skaffa en flickvän kan få finna sig i att hon övertas eller ”lånas” en natt av någon ”alfahanne” med högre status. Överhuvudtaget är den ständiga jakt på sexuella erövringar som singelmän ägnar sig åt, vare sig de är framgångsrika eller misslyckade, något som är tids och energikrävande, skapar konkurrens mellan män istället för samarbete, och avleder dem från att syssla med mer konstruktiva och samhällsgagnande saker.

Jag rekommenderar också alla att läsa denna utmärkta essä av F Roger Devlin som bl.a. berör det jag tagit upp i den här insändaren.

Min analys
Detta är en artickel publicerad på motgift.nu och jag har lite annan syn på vissa saker. Min uppfattning av relationsmarknaden är att även mer rationella bitar vägs in av kvinnor vid partnerval, dess utom tenderar vi att uppfatta primitiva människor som fula http://nationalvanguard.org/2016/01/the ... of-beauty/

Vidare anser jag inte att speciellt många män idag förtjänar fitta av självklara skäl, för er som inte fattar så syftar jag på att män idag har blivit alldeles för feminina och låtit andra dominera oss(rasfrämlingar/politiker/osv). Porr och datorspel är givetvis negativt på så sätt att det erbjuder verklighetsflykt, vi kommer i framtiden behöva många ordentliga män.
User avatar
datorissten
Site Admin
 
Posts: 236
Joined: Fri Aug 14, 2015 8:46 pm

Re: gammalt material

PostPosted by datorissten » Sat Aug 15, 2015 5:33 pm

Min gamla flashbaclsignatur

[url="https://www.youtube.com/watch?v=7QBcMYqlaDs"]vaccin ger hjärnskador[/url] [url="https://www.nordfront.se/veckans-film-israels-kopplingar-till-elfteseptember-attackerna.smr"]vilka som sprängde tvillingtornen[/url] [url="http://www.friatider.se/joe-biden-judar-gav-oss-invandring-feminism-och-homoaktenskap"]vilka som driver igenom massinvandringen[/url] [url="https://www.nordfront.se/mikael-skillt-tar-avstand-fran-den-nationella-rorelsen.smr"]hellre foliehatt än kippa[/url] [[url="https://www.youtube.com/watch?v=53tzMV9OmvY"]förbjud fostermord[/url]]
http://prism-break.org/ manjaro är en användarvänlig linuxdistribution som jag rekommenderar till lägre stående som inte klarar av att installera https://www.archlinux.org/ --- [url="http://odincoin.boards.net/post/23/thread"]Alternativ till TV-licensen[/url] --- [url="http://odincoin.boards.net/post/50/thread"]HBTZNUIP[/url] --- [url="http://odincoin.boards.net/post/125/thread"]förslag på ny organisation[/url]

[url="https://www.flashback.org/t165780"]RASbiologi:[/url] http://erectuswalksamongst.us/ [url="http://img405.imageshack.us/img405/4510/africanow.jpg"]verkar stämma[/url] http://odincoin.boards.net/post/89/thread
User avatar
datorissten
Site Admin
 
Posts: 236
Joined: Fri Aug 14, 2015 8:46 pm

Re: gammalt material

PostPosted by datorissten » Sun Aug 16, 2015 4:28 pm

Judiska grupper omfamnar amnesti för illegala invandrare
Krönika: Professor Kevin MacDonald skriver här om de organiserade judarnas syn på invandring till USA och deras vurmande för en omfattande amnesti för illegala invandrare i landet.
Publicerad 2013-04-15, klockan 10:42

Det faktum att judiska grupper är för amnesti för illegala invandrare har ungefär lika stort nyhetsvärde som en rapport som hävdar att solen steg upp i öster i dag. Men innehållet i ett brev som utfärdats av det hebreiska Immigrant Aid Society och undertecknats av över 100 judiska organisationer till president Obama och kongressen bör nämnas och uppmärksammas.

Specifikt står det att ”amerikanska judar allt för väl känner till hur en restriktiv invandringspolitik påverkar.”

Lagen för att begränsa invandring från 1924 är fastetsad i judiskt minne mer än någon annan enskild händelse i amerikansk historia. Judiska aktivister beskyller rutinmässigt lagen för att judar dog i förintelsen – aldrig någonsin tar de upp att lagen antogs långt innan kriget.

En av de saker som slog mig när jag recenserade Paul Gottfrieds War and Democracy var att hans far ”skulle bli mållös av ilska om någon föreslog att judar moraliskt var skyldiga att stödja en porös gräns med Latinamerika eftersom ett fartyg av tyska judar inte hade tillåtits i USA 1940. ”Denna attityd, som är mycket vanligt förekommande i den judiska församlingen, visar ingen oro för intressen hos andra amerikaner. Endast judiska intressen. Gamla historiska agg, oavsett hur orimliga, får aldrig glömmas bort. Varför inte fokusera på de goda aspekterna av den judiska erfarenheten i Amerika – den dramatiska nedgången i antisemitism efter andra världskriget, och upphöjningen av judar till elitstatus alla viktiga områden i det amerikanska samhället?

Huvudtemat för min recension är judarnas fientlighet mot de traditionella folken och kulturerna i Amerika. Flera exempel på sådana fientlighet noteras i granskningen. De är lätta att få tag på och är helt inom huvudfåran inom det amerikanska judiska samfundet. Naturligtvis dock formulerat i termer av de högsta moraliska känslor: ”Våra åsikter formas av våra judiska religiösa och etiska traditioner samt vår egen historia i detta land och centrala amerikanska värderingar. Budet att ”välkomna främlingen” nämns 36 gånger i hela Toran, mer än något annan bud. ”Även om dessa samma organisationer utan tvekan skulle stödja tanken att Israels invandringslagar måste bibehållas och se till att Israel förblir en judisk stat (till exempel genom att inte tillåta fördrivna palestinier rätten att återvända till sitt land), har de ingen sympati för tanken att USA:s invandringslagar bör återspegla intressen för den vita, kristna majoriteten.

Förutom hat som drivs av historiskt agg så drivs judarna också av en rädsla för att vita amerikaner ska hävda sina etniska intressen.
Amerikanska judar känner allt för väl till påverkan av en restriktiv invandringspolitik och vi har sett hur invandringsfrågan kan bli en flampunkt för främlingsfientlighet. Vi är oroade över nationella ledares misslyckande i att fixa det trasiga invandringssystemet och hur det har underblåst rasistiska och extremistiska grupper som beskyller invandrare för vårt lands problem och som har varit en central faktor i spridningen av statliga och lokala riktlinjer och lagar som legaliserat diskriminering mot invandrare.

Botemedlet mot främlingsfientligheten är alltså att legalisera illegala invandrare? Det är mycket mer troligt att den massiva invasionen – legal som illegal – föder främlingsfientligheten och att botemedlet skulle vara ett stopp av invandringen. Men för dessa judiska organisationer så är strategin att bekämpa de vita amerikanernas rädsla för att bli utpressade från arbetsmarknaden att ta in ännu fler invandrare.

Brevet avslutas med en vädjan om att utöka laglig invandring och förkorta vägen till fullvärdigt medborgarskap. Det betonas också familjeåterförening och att släppa fler flyktingar och asylsökande. Dessa punkter betonar två aspekter av den traditionella judiska inställning till invandring till USA:

1. Maximera det totala antalet invandrare; i de omedelbara efterdyningarna av passagen i 1965 års lag som tog bort bias mot Västeuropa så började judiska invandringsaktivister omedelbart fokusera på att maximera antalet invandrare i USA.

2. Främja idén att invandrare inte får väljas för sin förmåga att ekonomiskt bidra till USA och förställningen att förutom de som ”utgör ett hot och är farliga för vår nations säkerhet” så innebär all invandring en vinst och påverkar vårt samhälle till det bättre. Familjeåterförening som judarna har lobbat för sedan 40-talet utgör den starkaste länken i kedjan för en massinvandring till USA och är den främsta anledningen till att antalet invandrare har skjutit i höjden.

Det är helt uppenbart, trots retoriken så ser hela det organiserade judiska samfundet en liberal invandringspolitik som ett judiskt etniskt intresse. Det handlar om etniska strategier helt enkelt och motiveras av rädsla och avsky för det vita Amerika. En sådan syn är standard bland amerikanska judar. Deras ställning har varit densamma i 100 år och det finns inte en judisk organisation som motsätter sig denna politik.

Och med tanke på den effektivitet med vilken judarna som en rik, intelligent och mycket organiserad grupp har bedrivit sina intressen i USA, har resultaten varit förödande för de traditionella folken och kulturerna i Amerika.
User avatar
datorissten
Site Admin
 
Posts: 236
Joined: Fri Aug 14, 2015 8:46 pm

Socialism för nationalister?

PostPosted by datorissten » Mon Feb 01, 2016 2:21 pm

Många nationella använder slentrianmässigt begreppet ”socialism” om sig själva och sin politik. Frågan är om det används i rätt kontext idag och om det är en korrekt benämning på den ideologi som vi vill sammanknippas med.

Hur skall egentligen begreppet ”socialism” förstås av oss nationalister och varför är ”socialismen” ens förknippad med nationalismen? Den andra frågan är enkel att svara på, det handlar om nationalsocialismen som politisk idé i början av 1900-talet och det faktum att nationalismen efter 1945 starkt präglats av det nationalsocialistiska Tyskland. ”Socialismen” har därvidlag följt med de efterkrigstida nationella rörelserna. Frågan är om förståelsen för denna ”socialism” som de tyska nationalsocialisterna förfäktade också följt med? Tyvärr verkar många tro att den ”nationella socialismen” endast är en nationell form av klassik vänsterpolitik, fast med nationella företecken. Så är emellertid inte fallet.

Varför användes benämningen ”socialism” av Hitler?
Tyskland var vid tiden för det nationalsocialistiska partiets grundande en splittrad nation, med stor massarbetslöshet och fattigdom. Till det kan vi räkna sex miljoner organiserade kommunister och många andra socialister. Socialismen hade alltså ett stort folkligt stöd, och för att kunna ena folket behövdes en benämning som inte skrämde iväg arbetarklassen. Att enkom ha kallat sig nationalister skulle ha fört arbetarnas tankar till borgerligheten, konservatism och militarism, och omöjliggjort deras nödvändiga stöd. Genom att kombinera beteckningarna ”socialism” och ”nationalism” fann man en benämning som under dåvarande förhållanden syftade att ena hela folket. (Av delvis samma anledning valde man rött som partifärg, dvs. en klassisk socialistisk färg, för att kunna vinna arbetarklassen för sin sak.)

Praktiserad politik
Redan i NSDAP:s tidiga skede organiserades verksamheten som ett privat företag, vilket Hitler skriver om i Min kamp, och man befriade partiapparaten från ”kommittévälde”. Väl vid makten fördes inte någon klassisk socialistisk politik av dagens snitt. Inspiration till den sociala politiken hämtades inte från vänstern, utan från Bismarcks banbrytande sociala reformer på 1800-talet. Skatterna hölls så låga som möjligt (eller så höga som var nödvändigt) med en högsta nivå av inkomstskatten på runt 14 procent, jämfört med nästan 24 procent i det samtida Storbritannien, och såväl enskilda banker som järnvägar privatiserades. Även industrin var till stor del privatiserad, även om staten också hade ett stort ägande. Nationalsocialisterna var positiva till småföretagande och värnade privat äganderätt. Dock var man emot frihandel och arbetade för autarki; Tyskland skulle stå starkt, oberoende och folket skulle vara fritt.

Det sociala skyddsnätet var i hög grad bekostat på frivillig basis, inga höjda skatter finansierade det. Ett känt exempel är Vinterhjälpen, som drevs ideellt med folkets frivilliga donationer som ekonomisk grund. Statliga Volkswohlfahrt (”Folkvälfärden”) som ombesörjde välfärds- och omsorgsfrågor hade 1936 13 000 avlönade personer, men samtidigt hela 849 000 oavlönade frivilligarbetare. Den sociala politiken fungerade tack vare den nya andan som genomsyrade samhället, där medborgarna tog hand om varandra eftersom de kände en samhörighet och såg sig som e t t folk, där folket var som en förlängd familj. Bland annat märktes detta i hur man organiserade arbetsgivare och arbetstagare efter det att fackföreningarna förbjöds. ”Socialismen” handlade således främst om att övervinna klasshatet och den klassiska socialismens idé om klasskamp. Detta skedde med skolornas uppfostran, värnplikten och arbetsplikten, vilka var obligatoriska för alla och tvingade alla samhällsklasser att samarbeta. Denna modell lyckades över förväntan och la grunden till den nya andan. Inget statligt tvång (dvs. klassisk socialistisk politik) var därför nödvändigt, eller ens önskad. Benämningen ”socialism” användes alltså i kombination med nationalism för att kunna ena folket under en helt ny sorts politik, med en social omtanke för hela folket och med en nationalism omfattande alla samhällsklasser.

Inte heller den svenska föregångaren för idén om ”nationalsocialism”, Rudolf Kjellén, som använde begreppet redan 1910 och som enligt vissa kom att influera de tyska nationalsocialisterna, använde ”socialismen” enligt modernt snitt. Han ville vara konservativ i grundläggande värderingsfrågor samt ifråga om statens beskaffenhet, men reformistisk i fråga om sociala frågor. Det var det folkhem han talade om.

Dagens situation
Är då benämningen ”socialism” relevant idag? Tyskland var under början av 1900-talet ett etniskt homogent samhälle, där fanns det en poäng i att använda benämningen socialism. Begreppet kan numera ses som otidsenligt och kontraproduktivt, då dagens arbetare inte längre identifierar sig med socialismen som ideologi (SD är ju t.ex. näst största parti bland LO:s medlemmar). Att arbetarklassen identifierade sig med socialismen var som redan påvisats en av huvudanledningarna till att benämningen togs i bruk, så idag fyller den benämningen inte längre någon funktion.

De som idag främst identifierar sig som socialister är främlingsskarorna eller anhängare av generiska ideologier som feminism etc. Att använda ”socialism” som beteckning för vår nationella politik skapar därför i bästa fall förvirring, då folk kan tro att det endast handlar om en nationalistisk vänsterpolitik. I värsta fall tror folk att det handlar om en klassisk vänsterpolitik som bedrivs inom landet och omfattar alla invånare, främlingsskarorna inbegripna. Ett sådant begrepp fungerar inte. Ett begrepp som påvisar att det istället handlar om en politik för den egna etniciteten/folket/rasen är vad som behövs. Att undvika benämningen socialism är därför nödvändig om man vill försöka återskapa en politisk rörelse som förfäktar samma politik som nationalsocialisterna i Tyskland förde och som tog hänsyn till det egna folkets väl, inbegripet alla segment av befolkningen, samt stod emot den klassiska socialistiska idén om materialismen som grundfundament.

Det handlar om att skapa en anda, en idé, en strävan efter folklig enighet och samhörighet – inte en politik som närmast kan ses som en nationalistisk form av vänsterpartiet med dess kvävande statskontroll och byråkrativälde.

Bröderna Strasser
I Tyskland fanns det dock nationella socialister som tolkade begreppet som att det handlade om en klassisk vänsterpolitik, med önskan om t.ex. expropriering av privategendom och en resursfördelningspolitik kopierad från vänstern. Det var bröderna Strasser (Otto och Gregor) som var de främsta företrädarna för en sådan politik, men deras förhållande till nationalsocialisterna och slutliga öde är en annan historia.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att vår ”socialism” inte primärt handlar om ekonomisk politik i sig, utan om den anda som måste uppfylla folket. Det handlar inte om en småsint missunnsamhet mot de ”rika” eller krav på förstatliganden för sakens skull. Uppenbarligen såg inte de tyska nationalsocialisterna vare sig privatägda banker eller privatägd massmedia som något problem, vilket det naturligtvis inte är i ett samhälle som präglas av folkgemenskap och där utländska intressen inte tillåts äga viktiga företag (som media och banker). ”Högermannen” Rudolf Kjellén uttryckte det bäst:

Vidga ut (samhörighets-)idén öfver hela folket – tänk en nationalsocialism i stället för en klassocialism – och det samhällsvådliga blir en härlig samhällstyrka!

Av detta skäl, och de andra anförda, skall vi inte låsa oss vid benämningen ”socialism” utan formulera en praktiserad folkgemenskap och en realpolitik som inte andas marxism. Vi har inget med den klassiska socialismen att skaffa och vi ska inte låta folk tro det. ”Höger” eller ”vänster” berör oss inte. Nationalsocialisterna var 1900-talets nordeuropeiska politiska förnyare, vi måste bli vår tids dito.

Olof Flodæus
Magnus Söderman
User avatar
datorissten
Site Admin
 
Posts: 236
Joined: Fri Aug 14, 2015 8:46 pm

Ett alternativ till TV-licensen

PostPosted by datorissten » Thu Feb 11, 2016 9:02 am

Skall media vara kontrollerat av staten eller av privata intressenter? faktum är att det finns ett tredje alternativ. TV-licensen bör ersättas med en obligatorisk inkomstbaserad avgift där det är upp till varje person att bestämma vilket typ av media som pengarna skall gå till, tanken är att seriös media skall gynnas på bekostnad av SEXpressen och liknande, detta är också tänkt att ersätta dagens press-stöd, skillnaden kommer nu bli att det inte längre kommer krävas prenumeranter för att erhålla stöd.

Vinnarna på ett sådant förslag kommer bli nyatider, friatider, med flera medan förlorarna blir SVT.l

Av någon anledning kontrolleras nästan all privat media i Sverige av Svenskfientliga judar(jag kallar bara en spade för en spade), denna svenskfientlighet kan bottna i det hat emot andra djur ickejudar som finns i talmuden eller så är det någon annan orsak som dominerar, i vilket fall som helst så har såväl statlig som privat media bidragit till det mångkulturella helvetet och vilket har gjort det nästan omöjligt för vettiga partier att etablera sig.

En nedläggning av SVT skulle inte göra situationen bättre på kort sikt iallafall, dess utom saknar det idag bra alternativ media vilket förhoppningsvis kan ändras i framtiden.
User avatar
datorissten
Site Admin
 
Posts: 236
Joined: Fri Aug 14, 2015 8:46 pm


Return to för kapitalism, sexism och darwinism

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 1 guest

cron